.
Ligger i soffan. Tittar på krukväxterna på andra sidan av rummet. Jag har gjort det i två veckor nu. Kanske mer. De saknar ytterkrukor. I två veckor, kanske mer har jag tänkt att jag ska fixa det. Legat i soffan, benen kryper, kroppen är rastlös. Och jag är trött. Tröttare än någonsin. Bibbi sover och pojkarna leker på gården. Eller i kyrkparken. Jag vet inte, eftersom jag ligger här. Ligger och är trött. Jag är här i samma soffa, samma trötta, lika rastlös, några timmar senare. Tittar på krukväxterna. Och på något dåligt program på tv. Barnen sover och köket är stökigt. Tvätten är o-vikt. Kanske tillochmed smutsig. Kanske väller korgarna över. Men jag ligger här och tittar på krukorna. Vi har ingen julgran. Vi har inte ens någon adventsljusstake. Men de enda jag tönker på är krukorna. Och den stökiga hyllan där det ska stå piff-grejor. Den är inte piffig. Det ligger massa gamla cd-skivor, ett ruttet äpple och ett inslaget paket till min systerdotter.
Det är då jag tänker, och upprepar
Vi ska inte gå någonstans, vi ska inte göra något, vi ska inte uppnå något.
Mantrat är svårt, svårt och känns nästan orimligt. Men det är idag jag tänker, att jag, jag ska inte gå någonstans, jag ska inte göra något, och jag ska inte uppnå något.
Pröva tanken själv. Det kommer göra dig gott, det kommer vara svårt, rent förjävligt kanske. Eller så hördu det inte, eftersom du inte behöver uppnå något…
fiskenforfan's Blog 